(c. 1474 - 1552) is an Italian Renaissance painter whose complex, eccentric, and eclectic style anticipates Mannerism. He is considered among the first of the Bolognese School of painting. He was born in Bologna to a family of painters (Guido Aspertini and Giovanni Antonio Aspertini, his father), and studied under masters such as Lorenzo Costa and Francesco Francia. He is briefly documented in Rome between 1500 - 1503, returning to Bologna and painting in a style influenced by Pinturicchio. In Bologna in 1504, he joined Francia and Costa in painting frescoes for the newly restored Oratory of Santa Cecilia in San Giacomo Maggiore, a work commissioned by Giovanni II Bentivoglio. In 1507-09, he painted a fresco cycle in San Frediano in Lucca. Asperini painted in 1508-1509 the splendid frescoes in the Chapel of the Cross in the Basilica di San Frediano in Lucca. Aspertini was also one of two artists chosen to decorate a triumphal arch for the entry into Bologna of Pope Clement VII and Emperor Charles V in 1529.   Related Paintings of Amico Aspertini :. | The Adoration of the Shepherds | The Virgin and Child between Saint Helena and Saint Francis | St Cassiano | Portrait of Tommaso Raimondi | The Virgin and Child between Saint Helena and Saint Francis |
Related Artists:
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
ROMANINO
Italian painter, Brescian school (b. ca. 1484, Brescia, d. ca. 1559, Brescia).
Justus van Egmont
Justus van Egmont (Leiden, 22 September 1601 - Antwerp, 8 January 1674) was a Dutch Golden Age painter and designer of tapestry. Justus van Egmont moved to Antwerp at age 14 with his family where he became apprenticed to the painter Caspar van den Hoecke (ca. 1585 - ca 1648). In 1618, three years later, he undertook a Grand Tour to Italy in the manner of other artists of his day. This was considered a necessary rite of passage for artists after Karel van Mander published his Schilderboeck in 1604.